Insåg innan att det var väldigt längesen jag uppdaterade er något om mina ridpass på Sebbe och Wincent. Så ja, here we go.

---

Har ridit båda två antingen på grannens stora fält eller skrittarbete i paddocken. Ligger ju ett lager snö på så det är rätt bra underlag men hade inte skadat med en 15 cm till. Hur som helst om vi börjar med Wincent så går ridpassen nere på fältet lite upp och ner. Brukar rida honom med Abbot Daviesen så att han får hjälp att gå i lång och låg form för att bygga upp ryggmusklerna.

Senaste gången jag red med den så gick det verkligen jättebra och jag var himla nöjd med honom! Han gick nästan hela tiden med sänkt huvud och travade i ett bra och lugnt tempo, men imellanåt när han tyckte det blev jobbigt så höjde han huvudet och försökte trava iväg ett par meter innan han sökte sig neråt igen. Innan så har det varit tvärt om istället, att han har gått mest och försökt springa ifrån mig och ett par meter åt gången har han sökt sig neråt.

I galoppen är det mycket klurigare då han ligger på väldigt mycket och meningen är inte att han ska springa fort utan att han ska cantra och även här vara lång och låg. Har endast lyckats till fullo med det en gång där nere och det var på det riktigt braiga ridpasset och det kändes så galet bra! Annars brukar det bli lite av en dragkamp mellan oss där jag vill att det ska gå långsammare och han vill springa fortare så vi hamnar på nått mellanting som ingen av oss är speciellt nöjd med men det blir det iallafall. Jag känner oxå själv att när jag försöker hålla in honom så blir jag väldigt hård i min hand samtidigt som jag spänner mig i halsrings-armen.

Galoppen är alltså det vi måste jobba mest på, båda två. För han måste lära sig, precis som vilken annan häst som helst, att jag bestämmer tempo och inte han. Dessutom ska min hårda hand som blir tränas bort.
Idag vilade han.