If it's real, we'll figure it out. But if it's not, then please, just let me go.

Här skulle jag vilja skriva att fyfan vad jag är hög på livet idag, men nej.
Känner mig helt sliten itu på insidan. Sprucken, ihålig, krossad, slagen, trampad på. Det gör ont.
Jag tror jag är en sån person som får smaka på hur det känns att ha allt, innan det dras ifrån så fort och så hårt att man inte har en chans att hålla fast. Det enda man kan göra är att stå och se på när det försvinner längre och längre bort, tills man inte kan se det längre. Så känns det just nu iallafall.
 
Men varför jag?
Det gör ont att se det försvinna, att veta hur det känns att ha allt och plötsligt no more.
Varför kan inte saker och ting bara funka?
Varför måste jag jämnt och ständigt bli påmind om hur det är att må dåligt?
 

Kommentarer
Postat av: Mathilda Sjöberg

Finns finis!
Det löser sej, det gör det allitd.♥

Svar: tack hjärtat♥
Emma Jonasson

2012-11-04 @ 20:45:34
URL: http://mathiildasjoberghh.blogg.se/
Postat av: Sofie S

Livet suger ibland. Tro mig, jag vet..
Men det är därför vi finns för att göra det lite ljusare och gladare för dig! <3

Svar: tack vännen♥
Emma Jonasson

2012-11-04 @ 22:59:54
URL: http://sofiehoppaloppa.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0